Rädsla

Det är så svårt att inte vara rädd. Jag är ju så van att vara det att jag inte ens märker att jag är det. Det finns ju så oerhört mycket att vara rädd för. Att inte kunna älska. Att mina barn ska växa upp till olyckliga, bittra människor. Att jag inte hinner göra det jag vill här i livet. Att jag aldrig kommer på vad det är jag vill göra med mitt liv. Rädd för att alltid förbli rädd...
Så nu har jag satt mig själv i träningsläger. Jag ska göra allt sådant jag är rädd för. Jag ska börja med att byta jobb. För det är SÅ läskigt att jag får ont i magen bara av att tänka på det. Det ilar i ryggraden när jag skriver ner orden. Jobbet är så tryggt och invant, som en enda stor snuttefilt. Där vet dom ju att jag är både "duktig, pigg och engagerad". De har haft den bilden så länge av mig att de nog inte skulle märka om jag slutade upp med att vara just det, så jävla duktig och tillmötesgående alltså.
Sen ska jag bjuda hem människor jag bara är bekant med. DET tycker jag också är så grymt pirrigt. Fast inte när jag sätter mig ner och tänker på det. För med hjärnan vet jag ju att inget hemskt kan hända. Men mina känslor skriker VARNING med stora röda, blinkande bokstäver. VARNING för att bli bedömd och inte duga. Att bli avvisad. Att de bara ska se det avskavda och slitna i mitt hem, inte det vackra och ljusa. Kanske är jag rädd för att se det som betyder mest för mig, genom någon okänd människas ögon och få syn på något som jag inte visste fanns där. Något fult och smutsigt. Och märka att jag sedan bara kan se det fula och smutsiga, hur mycket jag än försöker titta med mina egna ögon.

Jag ska varje vecka (Ja, för varje dag blir för stort och svårt för mig), möta något jag är rädd för. Se det rakt in i ansiktet, kallsvettig och med kroppen darrande. Våga både möta och stå kvar. Känna känslan av skräck och stå emot reflexerna till flykt. För om jag inte gör det blir jag mer och mer förkrympt, tills jag blir ett svagt och ynkligt eko av det som jag vill vara. Av det som jag tror finns inom mig men som jag inte stått upp för. Förr än nu.